Biogas

 

Biogas är ett förnybart drivmedel som framställs genom rötning av slam från reningsverk, avfall från livsmedelsindustri eller sorterat hushållsavfall. Växthusgasutsläppen är mycket låga jämfört med andra alternativ och även hälsopåverkan minskar kraftigt vid biogasdrift.  

Slam är för närvarande den vanligaste råvaran till biogas som fordonsbränsle. Även spannmål och vallgrödor används som råvara. Biogas som fordonsbränsle renas och uppgraderas så att det består till c:a 97 procent av metan och resten koldioxid (förnybar, kommer från jäsprocessen).

Biogas som fordonsbränsle används i bussar, renhållningsfordon, distributionslastbilar, transportfordon och personbilar. Den koldioxid som bildas när biogas förbränns i motorn är av förnybart ursprung och koncentrationen i atmosfären ökar inte. Det innebär att biogasdrift inte bidrar alls till denna växthuspåverkan. Men vid rötningen bildas metan som ju är själva drivmedlet, men också en växthusgas. Läckage av metan kan därför också bidra till växthuseffekten.

Vid produktionen sker ett visst läckage av metan, men allt fler biogasanläggningar installerar utrustning som eliminerar läckaget. Slam som deponeras och avfall som förvaras eller komposteras enskilt kan läcka betydande mängder metan. Genom att behandla dessa avfallsmängder i en biogasanläggning kan man reducera metanläckaget. Ser man till den totala effekten av koldioxid och metan så minskar bidraget till växthuseffekten med 70-95 procent vid biogasdrift i lätta fordon jämfört med bensindrift.

Vid användning i tunga fordon gäller samma princip - inga koldioxidutsläpp. Enda bidraget är eventuellt metanläckage. Men till skillnad från lätta fordon, där metanutsläppen från motorn är låga, så kan tunga fordon även släppa ut en del metan från själva förbränningen, särskilt äldre fordon som inte servas regelbundet. Det beror på att katalysatorernas effekt avtar med åren. Utveckling pågår för närvarande av katalysatorer med bättre hållbarhet och dagens tunga gasfordon anses ha bättre prestanda i detta avseende.

Den samlade klimatnyttan kan schablonmässigt sägas vara 50-90 procent från tunga biogasfordon, jämfört med dieseldrift. Utsläppen av reaktiva kolväten från lätta fordon är c:a 70 procent lägre vid biogasdrift än vid bensindrift. I tunga fordon är även partikel- och kväveoxidutsläppen lägre än från motsvarande årsmodell av dieseldriven buss och lastbil.

En positiv konsekvens av detta är att arbetsmiljön för t ex renhållningsarbetare blir bättre.Bullernivån från tunga biogasfordon är lägre än för dieseldrivna. Det beror på att biogasmotorn i grunden är en bensinmotor med tändstift vilken bullrar mindre än en dieselmotor.E

n viktig miljöaspekt är också att man kan använda resterna från rötningen som gödningsmedel. På detta sätt kan man både återvinna näringsämnen från råvarorna och minska användningen av konstgödsel i jordbruket.

Betydande energivinster kan uppnås på detta sätt. Det är dock viktigt att kvalitetssäkra processen så att man inte sprider t ex tungmetaller till jordbruksmarken.

 

 

    Sidan uppdaterades senast 2007-08-31

    Tipsa en vän om denna sida

    Sajten under omläggning

    Under våren kommer sajten – för att minska kostnaderna medan vi avvaktar en långsiktig lösning för driften – att dra ner på bl a nyhetsbrev, medianyheter och karttjänsten. En länk till FordonsGas, som har information och karta till alla gastankställen, har lagts till under Bränsle. All bilinformation kommer vi att hålla lika aktuell som tidigare.

    Jämför

    Gör jämförelser mellan fordon, ekonomi, miljöprestanda m.m.

    Seminarier & konferenser